Högskolor engagerar sig i regioner

Högskolorna spelar en allt större roll i det regionala utvecklingsarbetet. Det konstaterar forskningsinstitutionen Nordregio i ett par nya rapporter där Maria Lindqvist varit projektledare.

- Skolorna måste numera sprida sina forskningsresultat och samarbeta med det övriga samhället för att locka studenter och finansiärer. Det gäller även traditionella universitet som KTH, säger hon. Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Karlstad universitet och sex andra nordiska högskolor ingår i studien som visar hur skolorna bidrar till den regionala utvecklingen. Maria är särskilt imponerad av Värmland där det finns ett nära samarbete mellan akademi, samhälle och näringsliv. Det sker regelbundna möten mellan Region Värmland, Karlstads universitet och regionens klusterledare.

- Universitetet där har en uttalad roll i det regionala utvecklingsarbetet, säger Maria Lindqvist, som är doktor i företagsekonomi med ett förflutet på bland annat Nutek och Arena för Tillväxt.

I de studerade högskolorna i alla de fem länderna har deras så kallade tredje uppgift, d.v.s. att öppna sig mot samhället, utvecklats. Men det finns ofta kvar en spänning mellan rollen som motor för regionens näringsliv och den som institution för kvalificerad forskning, innovation och utbildning i allmänhet.

- Men de två uppgifterna går att kombinera. Det gäller ju att det finns en bra miljö och ett väl fungerande samhälle runt skolorna också, säger Maria.

Hon tycker att i synnerhet Norge med sina frivilliga samarbeten och sin starka regionalpolitik är extra intressant. De har exempelvis infört regionala forskningsfonder och har ett par nationella klusterprogram där två departement och tre statliga myndigheter samarbetar. I Sverige är det arbetet mer splittrat även om flera regioner till följd av regeringens rekommendationer i den senaste forskningspropositionen har börjat utveckla regionala innovationsstrategier. Värmland och Skåne är enligt Maria exempel på områden med bra samarbeten.

- Men det är naivt att tro att man kan skapa kluster i  varje buske. Det gäller att ta fram regionala strategier, prioritera och stötta, säger hon.

Det är viktigt att forskning och utbildning på mindre högskolor koncentreras på det regionen behöver. I Karlstad delfinansieras inte mindre än tio professurer av Region Värmland som hoppas att satsningen ska gynna samhället. Samtidigt har många små högskoleorter svårt att behålla sina färdiga studenter. Då är det extra viktigt att ta fram utbildningar som är anpassade till regionens behov och att ordna träffar med det regionala näringslivet. Företagen kan i sin tur ordna praktikplatser och annat. Det här samarbetet börjar bli bättre, tycker Maria, som är särskilt nöjd med vad hon sett i Värmland.

Små orter kan ha företag med höga kompetenskrav som är svåra att klara lokalt, och många högskoleorter har problem med att få behålla sina färdiga studenter. I de här fallen menar Maria att det är viktigt att hitta bra samarbeten med passande högskolor på andra orter.

Även i Stockholmsregionen går samarbetet sedan ett par år allt bättre och en förklaring är enligt Maria kraven på regionala partnerskap som har tvingat många olika aktörer att samverka. Den snabba tillväxten av huvudstadsregionen tror hon är oundviklig och inte nödvändigtvis negativ för den svenska landsbygden. Även här går det att etablera samarbeten.

Däremot är hon kritisk till en för ensidig fokusering på att allt ska växa, utan hänsyn till vad naturresurserna räcker till och hur människor mår. 

- Jag tycker att man ska tala om en politik för utveckling snarare än för tillväxt, säger hon.