Tolerans viktig tillväxtfaktor

De mest kreativa kommunerna och regionerna får den bästa ekonomiska tillväxten. De lockar till sig de högst utbildade personerna med ett stort utbud av varor och tjänster, intressanta människor, fina stadskärnor och omgivningar.
-Det är viktigt med ett gott näringslivsklimat för en bra ekonomisk utveckling, men det räcker inte, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping.

Hon har särskilt studerat vad som gör regioner attraktiva, urbanisering och städers roll och hon samarbetar nära med den internationellt kände forskaren Richard Florida som talar om den allt viktigare ”kreativa klassen”. I själva verket jobbar hon halvtid vid hans Prosperity Institute i Toronto och är dessutom chef för den europeiska avknoppningen av det kanadensiska institutet. Deras teori om hur tillväxt skapas handlar om tre T:n som står för talang, teknik och tolerans. Det gäller bland annat att ha ett bra utbildningsväsende och locka till sig de bäst utbildade, att satsa på forskning och utveckling som ger innovationer men också att vara öppen för nya idéer och människor.

-Det är faktorer som tidigare forskning har visat är viktiga för ekonomisk utveckling men vi applicerar dem på regional nivå och betonar att alla tre T:na måste kombineras, säger Charlotta. Att tolerans är viktig för ekonomisk tillväxt kan te sig överraskande, men många studier har visat att det i de mest kreativa miljöerna finns en öppenhet för olikheter och en villighet att lyssna. Där homosexuella, invandrare, artister och bohemer trivs frodas ofta kreativiteten. Deras behov och konsumtionsmönster kan både leda till nya idéer och tjänster. Det lockar i sin tur till sig fler välutbildade som idag helst väljer platser där det finns ett stort utbud av service, ett kultur- och nöjesliv, roliga människor, många mötesplatser men också en fin miljö. Det räcker alltså inte längre att erbjuda dem jobb och bra offentlig service.

-Den gruppen har idag fler alternativ, är mer rörliga och har mer att tjäna ekonomiskt på att flytta, säger Charlotta.
Insikten att det är viktigt att jobba med sin stad har man sedan länge i Nordamerika men även i Holland och Storbritannien. Sverige ligger efter även om intresset enligt Charlotta Mellander just nu är jättestort. Hon är imponerad av hur Malmö tidigt satsade på en bra levnadsmiljö i stadskärnan och Möllevången, på kultur och på ett starkt ledarskap. Där och i Västra Götaland har regionerna blivit större och starkare med mer samarbete över kommungränserna. Linköping och Norrköping är också på god väg, tycker hon.

-Företag i Jönköping har däremot ofta svårt att utifrån rekrytera högutbildad arbetskraft. Även om staden inte är intolerantare än andra mellanstora, svenska städer räcker det med ett sådant rykte för att många ska välja en annan boende- och arbetsort, säger hon. Storstäderna har förstås störst chanser att skapa de här kreativa miljöerna som lockar till sig de duktiga människorna. Små kommuner med mindre än 25 000 invånare får med stor sannolikhet en befolkningsminskning. Men om de ligger nära tillväxtregionerna kan de alltid locka med bra boende, skola och infrastruktur.

-Det blir värre för dem som ligger långt bort. Men det finns olika modeller och det gäller att hitta sin roll som inte behöver vara den samma som för 50 år sedan, säger Charlotta Mellander.