• OM PRISET

• VINNARKOMMUNER

Årets Tillväxtkommun

För femtonde året har Årets Tillväxtkommun utsetts av Arena för Tillväxt och SWECO EuroFutures. Priset synliggör kommuner som själva skapar förutsättningar för tillväxt där politiskt ledarskap, samarbetsförmåga, kommunalt utvecklingsarbete och nytänkande spelar en viktig roll. Kriteriebeskrivning och handledning presenteras nedan.

Kriteriebeskrivning och handledning

Handledningen beskriver och tydliggör vad man som kommun kan jobba med för att stärka tillväxten, med koppling till ett antal frågeställningar och med priset Årets Tillväxtkommun som grund. Kriterierna för att välja ut Årets tillväxtkommun utgår från en kvantitativ belysning utifrån befolkningsutveckling, skattekraftsutveckling och sysselsättningsutveckling. Samtliga nyckeltal bedöms på 1 respektive 3-års sikt. Utifrån den kvantitativa bedömningen väljs ett antal kommuner ut för en kvalitativ bedömning utifrån i första hand politiskt ledarskap, samarbetsförmåga(både politisk och mellan kommun, näringsliv, akademi och civilsamhället), kommunalt utvecklingsarbete och nytänkande.

Kvantitativ beskrivning

Befolkningsutveckling
Förändringar i befolkningsantalet kan delas in i, födelsenetto (födda-döda) och flyttnetto (inflyttade-utflyttade). Födelsenettot beror i hög grad på hur befolkningsstrukturen ser ut, t ex att många i fertil ålder ger höga födelsetal och många äldre ger höga dödstal. Åldersstrukturen är svår att förändra på kort sikt och kräver ofta en långsiktig strategi för att påverka i önskad riktning. Flyttnettot är enklare att kortsiktigt påverka genom att jobba med att stärka kommunens attraktionskraft som ökar inflyttningen och som minskar utflyttningen. Även här krävs en strategi vad gäller ex. bostadsbyggande, arbetsmarknad, utbildning

Frågor
- Hur ser ålderssammansättningen ut?
- Vilka flyttar in och vilka flyttar ut samt varför?
- Hur ser bostadssituationen ut, ex bostadsbyggande?
- Vilka attraktionsfaktorer kan utvecklas?

Sysselsättningsutveckling
- Förändringar i antalet sysselsatta i kommunen beror i huvudsak på:
- Omvärlds- och ekonomiskt konjunkturläge
- Näringsstruktur
- Företagsklimat och företagsattraktivitet
- Förmåga att få människor i arbete
- Förmåga att ta tillvara mänskliga resurser och naturresurser
- Förmåga till förnyelse och samverkan

Frågor
- Hur ser näringsstrukturen ut och vilken näringsstruktur är önskvärd i kommunen?
- Hur ser möjligheten till arbetspendling ut i den lokala arbetsmarknads-regionen?
- Hur ser företagsklimatet och företagsattraktiviteten ut i kommunen och hur vill vi att den ska vara?
- Hur samverkar kommunen med akademin och näringslivet?
- Vilka företag etablerar sig i kommunen och vilka lämnar kommunen?
- Vilka företag växer respektive krymper i kommunen?
- Hur planerar vi för ett långsiktigt och hållbart näringsliv i kommunen?
- Hur jobbar vi med omvärldsförändringar och olikheter i ekonomiska konjunktursvängningar?
- Hur utvecklar vi entreprenörskapet i skolan?

Skattekraftsutveckling
Förändringar i skattekraften beror i huvudsak på:
- Sysselsättningsuteckling
- Befolkningsutveckling
- Förmåga att få människor i arbete
- Omvärlds- och konjunkturläge

Frågor
- Hur bidrar vi till att människor är i arbete?
- Hur kan vi bidra till en bra matchning på arbetsmarknaden?
- Hur kan vi jobba med att få vår önskade befolkningsstruktur?
- Hur sårbart är näringslivet i konjunktursvängningar?
- Hur ser nyföretagandet ut?
- Hur ser växandet resp. krympandet ut i företagen?

Kvantitativa jämförelser mellan kommuner och för olika nyckeltal kan göras på Arena för Tillväxt’s statistikverktyg Tillväxtguiden som innehåller ett 30-tal tillväxtnyckeltal eller på SKLs statistikverktyg, Webor.

Kvalitativ beskrivning

Politiskt ledarskap
Ett gott politiskt ledarskap innefattar bl a ett ledarskap som är gränsöverskridande, nytänkande, handlingskraftigt, tydligt, demokratiskt, lyhört och modigt.

Samarbetsförmåga
God samarbetsförmåga innefattar bl a ett utvecklat och aktivt samarbete med näringsliv, akademi, kommun/region och civilsamhälle. I förmågan till gott samarbete ingår bl a lyhördhet, öppenhet, prestigelöshet, att ge och ta, konstruktivt förhållningssätt och att verka för det gemensammas bästa.

Kommunalt utvecklingsarbete
Ett gott kommunalt utvecklingsarbete innefattar bl a initiativrikedom, nytänkande, god samarbetsförmåga, pragmatism, förmåga att utveckla i riktning mot vision/mål, omvärldsorienterat och kommunikativt.

Nytänkande
Nytänkande innefattar bl a kreativitet, bryta mönster, våga, samarbete med ”nya” aktörer och i ”nya” former, öppenhet, framtidsorienterat, lyhördhet och att verka i riktning mot uppsatta mål/vision men med andra vägval än de konventionella.